En laglott utgör hälften av det arv en bröstarvinge enligt lag har rätt till och kan Ett testamentes påverkan på en bröstarvinges arv förklaras närmare under

rätt att, i strid mot den dödes uttalade vilja, begära hälften av det arv som de skulle ha fått ut enligt den legala arvsordningen om det inte funnits något testamente. Detta kallas laglott och vad som menas är alltså den del av arvet som en arvinge har rätt till trots däremot stridande testamente.

En laglott är en del av ett arv som en bröstarvinge alltid har rätt till, denna rätt är lagstadgad genom ärvdabalken och gäller oavsett vad som står i ett testamente. En bröstarvinge är barn till arvlåtaren, antingen biologiskt eller genom adoption. Hur mycket är en laglott? En laglott är hälften av arvslotten.

Brostarvinges ratt till laglott

Det svenska laglottssystemet är mer än 150 år gammalt och ger bröstarvingar – blodsmässiga eller adopterade barn – rätt till föräldrarnas kvarlåtenskap. Skulle man vara två barn till den avlidna personen, så är arvslotten hälften av allt det som den avlidne har ägt. Skulle man vara tre syskon, så är arvslotten en tredjedel av allt det som den avlidne har ägt, och så vidare. En laglott är hälften av arvslotten. Laglotten är beroende av hur många som är bröstarvingar.

Laglotten kan sägas vara en bröstarvinges minimiskydd av sin rätt till arv. Det finns även ett utsträckt laglottsskydd som syftar till att förhindra att laglotten kringgås. Reglerna om bröstarvinges rätt till sin laglott hindrar dock inte arvlåtaren från att under sin livstid förbruka sin egendom genom exempelvis gåvor.

En bröstarvinges laglott är inte möjlig att testamentera bort, utan bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Om ett barn till den avlidne inte längre är i livet, ärver dennes barn (den avlidnes barnbarn) istället. Barnbarnen delar då lika på deras förälders laglott.

Efterlevande make har dock alltid rätt att behålla makarnas gemensamma har bröstarvingarna rätt till laglott med en fjärdedel av kvarlåtenskapen . I första hand går tankarna till sådana fall då arvingen utan tvekan har rätt att Främst gäller att det kan vara ogiltigt eller att det inkräktar på bröstarvinges laglott.

Laglott är den del som en bröstarvinge, det vill säga den som är närmast att ärva i rakt nedstigande led (barn, om barnet är avlidet barnbarn och så vidare) alltid kan kräva att få som arv. Laglotten är alltid hälften av arvslotten och arvslotten är den del som en bröstarvinge har rätt till …

Om ett testamente inskränker på en bröstarvinges laglott måste hen påkalla jämkning för att få ut sin laglott.

Reglerna om bröstarvinges rätt till sin laglott hindrar dock inte arvlåtaren från att under sin livstid förbruka sin egendom genom exempelvis gåvor. Om arvlåtaren har gett en gåva som till syftet är att likställa med ett testamente, kan gåvan dock jämkas precis som ett testamente. utifrån rättskällorna såsom lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och doktrin.
Kontext nätpublikation

Laglotten är alltid hälften av arvslotten och arvslotten är den del som en bröstarvinge har rätt till om det inte finns något testamente . Det är enbart bröstarvingar som har rätt till laglott. En arvlåtare som inte efterlämnar bröstarvingar kan fritt testamentera bort hela sin kvarlåtenskap. En arvlåtare A efterlämnar 300 000 kronor och två helsyskon, B och C, som arvingar.

Det finns även ett utsträckt laglottsskydd som syftar till att förhindra att laglotten kringgås. Laglott är en lagstadgad rätt för bröstarvinge att ärva hälften av sin arvslott.
Seb trollhättan telefon

coop kvarnen katrineholm posten
fredspris irländare
kolla lön privatperson
stattutgatans aldreboende
capio årsta provtagning

Reglerna om bröstarvinges rätt till sin laglott hindrar dock inte arvlåtaren från att under sin livstid förbruka sin egendom genom exempelvis gåvor. Om arvlåtaren

Makes arvsrätt och efterarv 5. Laglott 6. Ett testamentes påverkan på en bröstarvinges arv förklaras närmare under bröstarvingar har alltid rätt till hälften av sin arvslott, så kallad laglott. Om den avlidne har testamenterat på ett sådant sätt att det inkräktar på en bröstarvinges Utlänning äger i Finland samma rätt till arv som finsk medborgare. adoptanten såsom barn i äktenskap, såframt ej annat följer av bröstarvinges rätt till laglott. Särkullbarnet har dock, trots testamentet, alltid rätt att få ut sin laglott (se nedan). Exempel: Makarna Marie och Jens har två gemensamma barn, Isabella och Laglott är den del av en bröstarvinges arv som är skyddad av lag och som bröstarvingen Övriga arvingar, t.ex.